Gör ett nytt försök....
Skrev ett långt inlägg för nån vecka sen som bara försvann av en anledning så då la jag ner hela skiten så gör ett nytt försök idag, har inte bloggat på länge startade mest denna bloggen för att jag ville ränsa mina tankar efter att pappa lämnade oss så nu är det vell dax för lite uppdatering....
Nu närmar sig årsdagen med stormsteg, det har gått fruktansvärt fort känns inte alls så längesen, finns ju nått som heter "tiden läker alla sår" men stämmer inte alls in på detta iallafall, lättare kanske det känns men läka kommer det aldrig att göra....
Förra julen är som ett enda stort suddigt moln, alla gick typ runt som zombies å fatta ingenting, försökte göra allt så att barnen hade det bra iallafall, firade ju julen hos syster förra året men i vanliga fall så var vi ju alltid hemma hos mamma å pappa, detta året kommer vi fira jul hemma hos oss allihop det ska bli kul ☻ detta året kommer ju allt kännas lättare såklart men endå fruktansvärt konstigt att han inte är med oss, att hans plats är tom, och pappas skämt som han alltid drog titt som tätt, allt känns så konstigt, många tycker säkert att man borde ha sörjt färdigt men det har då inte jag gjort på långa vägar och kommer aldrig göra heller men livet måste ju gå vidare endå och det gör det självklart, jag lever för min familj, min dotter som betyder mest av allt på denna jord och är VÄRLDENS underbaraste varelse ♥
Måste ju även tillägga att Nellie ska bli storasyster i April ♥ då kommer jag ha DUBBELT så mkt kärlek att ge
♥ förutom det som hänt så är jag världens lyckligaste, brukar sällan klaga varför ska man göra det? det som har hänt har hänt och det är inget jag kan göra åt han kommer alltid vara med oss endå, man måste försöka se framåt, tycker det är många som klagar å gnäller i onödan, var glada för det ni har istället, " lev och må bra för man vet aldrig vad man har framför sig"
Som sagt nu är jag gravid igen och det är helt underbart det ska bli så roligt och jag längtar fruktansvärt mkt, denna graviditeten har gått fruktansvärt fort, SVICH har det bara sagt och nu är jag redan i vecka 18 och ingenting att klaga på, mådde illa dom första 13 veckorna men sen dess har allt varit precis som vanligt, hade jag inte haft min enorma mage å känt alla sparkar dag in å dag ut så skulle jag aldrig tro att jag var gravid, har alltså inga kramper överhuvudtaget så det känns hur underbart som helst ♥ Alltså känns allt underbart ♥ har en underbar familj, ett fint hus som jag stormtrivs i, många goa underbara vänner som alltid finns där ( ni vet vilka ni är ) , och ett fast jobb som jag trivs med, herregud i Januari har jag varit där i 11 år gud vad tiden går fort
☻ så nu vet ni det.......
Snart är det advent och jag väntar på att få hänga upp mina julgardiner å ställa fram stakarna gud så mysigt, men återigen så fort julen närmar sig så blir man alltmer påmind som har med pappa att göra och så kommer det nog alltid att va.....
Glömmer aldrig sista besöket vi gjorde på Uddevalla sjukhus, det var jag Martin å Nellie som åkte dit å hälsade på, jag hade köpt med med en hel ica kasse med massa godsaker i till honom ink massa julmust som han var helt galen i, han blev jätte glad men tyckte det var alldeles för mkt ( funderar mkt på om han ens hann öppna å smaka på sin julmust som var den första för han det året ) jag fick en jätte lång och hård kram av pappa innan vi skulle åka, nästan så man kunde tro att han kände på sig nått, när vi gick till bilen så stog pappa i fönstret å kolla på oss länge innan vi åkte, ja tyckte så himla synd om honom, minns även att det snöa väldigt mkt just den dagen, han var säkert glad att han slapp snön å slapp att skotta men vet att han var väldigt bekymrad över mamma hur hon klarade sig själv där hemma i huset men hon fick hjälp av många men han vet att han var väldigt bekymrad över henne.....
Bara några dagar senare så ringde telefonen halv elva på kvällen, det var ppapas läkare och jag hörde direkt att det var nått, prata väldigt sakta och hon va inte svensk heller så det va inte lätt å höra vad hon sa, minns typ tre meningar hon sa och det va ; Läget har försämrats för din pappa han föll ihop inne på toalettenoch är nu medvetslös, han har fått en hjärnblödning och ambulanshelikoptern är påväg, läget är väldigt allvarligt, nu är det slut tänkte jag, fick panik ren jävla panik......Livet är för kort för att slösas bort, ta vara på det, man lever bara en gång